Peter Ahlborg: ”Gå ur Kommunal – det finns inget annat val”

Peter Ahlborg: ”Gå ur Kommunal – det finns inget annat val”.

 

Kommunal-logotape[1].jpg

När man ser hur Kommunals toppar festar upp sina medlemmars pengar på sprit och porr inser du att dagens pampfasoner långt ifrån är slut. Utan det är som vanligt i samhället att de i toppen skor sig på de svaga i samhället. Usch, vad arg jag blir när jag läser detta!

Därför finns det inget annat att göra än att ”Gå ur Kommunal – det finns inget annat val”.

Peter Ahlborg.

Nyanlända betalar 100 000 kronor svart för andrahandslägenhet – bostadsbristen kaotisk

I dagens enorma bostadsbrist i Sverige uppstår en växande svart handel med hyreskontrakt och adresser, och en trångboddhet Sverige inte sett på runt 100 år. Enligt Boverkets senaste prognos behövs ytterligare 460 000 nya bostäder byggas fram till 2020. Den enorma bostadsbristen leder till en svart bostadsmarknad, rapporterar Sverige Radio.

En egen adress är guld värd i dagens Sverige som nyanländ. Det är nämligen så att en egen nyckel inte bara leder till en bostad utan till att komma igång med livet i Sverige. Först då har en nyanländ rätt till svenskundervisning till exempel.

 

Nästan omöjligt hitta en lägenhet
Det leder dessutom till att du får tillgång till arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, och den som kommer in i det får en något högre ersättning än försörjningsstöd – det som tidigare hette socialbidrag.

– Det är nästan omöjligt att hitta en lägenhet i Västervik, säger Saed, som bor på ett asylboende i Västervik och fick uppehållstillstånd för en månad sen.

Han tror att uppemot 60 procent av alla som fått uppehållstillstånd köper ett svart kontrakt.

I Västervik kostar det – enligt honom – mellan 7 000 och 20 000 kronor.

 

Många betalar för en adress
Enligt en kartläggning från Boverket kan ett andrahandskontrakt i större kommuner kosta 100 000 kronor.

– Vi som står utanför kan inte förstå vidden hur kaotiskt det har blivit i vissa områden, säger Micael Nilsson, utredare på Boverket.

Han har kartlagt och analyserad nyanländas bostadssituation. På den svarta hyresmarknaden kan man idag inte bara köpa ett kontrakt på en bostad.

Bristen på lägenheter är så stor att många idag också betalar för en adress som man inte kan bo på, just för att komma in i etableringen. Istället flyttar man runt hos släkt, vänner och bekanta.

Osäkra hyreskontrakt leder till ohälsosamt liv
Sveriges trångboddhet påminner idag om beskrivningar av hur det var för runt hundra år sen, säger Micael Nilsson.

– Människor bor väldigt osäkert i osäkra hyreskontrakt som kan sägas upp för att någon annan är beredd att betala mer. Man mår dåligt, man blir sjuk i bostaden, det är sanitärt ohälsosamt att leva i de här miljöerna. Och det byggs inte tillräckligt, och det byggs för fel grupper, säger han.

Runt 11 000 personer sitter idag fast på boenden i Migrationsverkets system. De har fått uppehållstillstånd och skulle kunna flytta om de fick en bostad.

 

460 000 nya bostäder behövs byggas
Enligt Boverkets senaste prognos behövs ytterligare 460 000 nya bostäder fram till 2020.

Boverket uppskattar att det finns en växande grupp på uppemot 900 000 hushåll i Sverige som har så låga inkomster att dom har svårt att hitta bostäder med rimliga hyror, meddelar Sveriges Radio den 6 januari 2016 på sin hemsida.

Här kan du läsa hela reportaget från Sverige Radio http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6331792

Källa: Sveriges Radio, sammanfattning och redigering av Peter Ahlborg

Jan Eliasson uttalar sig om asylsökande: ”Det är en extra ordinär påfrestning”

Jan Eliasson och Peter Ahlborg träffas under Socialdemokraternas valspurt 2009. Bilden är en skärmdump från YouTube.

Jan Eliasson och Peter Ahlborg träffas under Socialdemokraternas valspurt 2009. Bilden är en skärmdump från YouTube.

Jan Eliasson medverkar i Sveriges Radios P1 Ekots Lördagsintervju idag 2 januari 2016. Bland annat sa Jan Eliasson följande angående de som söker asyl i Europa. ”Skulle man haft en hyfsad bra fördelning på detta skulle detta kunna absorberas mycket enklare”.

FNs vice generalsekreterare Jan Eliasson medverkar Ekots Lördagsintervju med Monica Saarinen. De diskuterar det stora problemet med med kriget i Syrien.

 

”Ordinär påfrestning”
Före jul tändes en gnista av hopp om fred i Syrien, det första sedan kriget bröt ut för snart fem år sen, menar Eliasson.

De diskuterar också hur man ska lösa de många som söker asyl i Europa. Jan Eliasson säger bland annat under intervjun:

”Europa och EU har 500 miljoner invånare. Det handlar om en miljon människor som har kommit hit. Det är en extra ordinär påfrestning, det är jag den första att erkänna. Men det är en miljon av 500 miljoner. Och skulle man haft en hyfsad bra fördelning på detta skulle detta kunna absorberas mycket enklare. Sverige och Tyskland har ju tagit emot mest, det är ju ingen tvekan om det. Och det uppskattas i FN väldigt mycket!”.

 

Varför tar Sverige emot så många asylsökande?
Så min fråga är? Varför tar Sverige emot mest asylsökande per capita i hela Europa. Är det för att det uppskattas av FN – eller vad tror du?

”Den 18 december antog FN:s säkerhetsråd enhälligt en resolution om en färdplan mot fred i Syrien, och i januari ska fredsförhandlingar inledas. Men hindren för en verklig fred är många. Hur ska diktatorn Assad hanteras? Hur få till en hållbar vapenvila? Och hur få stopp på Islamiska statens härjningar?” skriver Sveriges Radio på sin hemsida.

FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson om utmaningarna i Ekots Lördagsintervju den 2 januari 2016. Här kan du lyssna på hela intervjun:

 

 

 

Träffades under Socialdemokraternas valspurt
Här kan du se när Peter Ahlborg träffar Jan Eliasson kort och utdelar några ord tillsammans – i samband som Socialdemokraterna har valspurt 2009 i Göteborg. Ca 3 minuter in i klippet kan du se när Peter träffar Jan Eliasson:

 

Peter Ahlborg

Vem blir lycklig av att få 38 paket?

Peter Ahlborg frågar svenska folket, vem som blir lycklig av att få 38 paket och äta så man blir tjock och fet, under julen. - Ge mer tid till dina barn och hälsa på en ensam människa i jul, är budskapet i låten "Vem blir lycklig av att få 38 paket", förklarar Peter Ahlborg. Foto: Peter Ahlborg

Peter Ahlborg frågar svenska folket, vem som blir lycklig av att få 38 paket och äta så man blir tjock och fet, under julen. – Ge mer tid till dina barn och hälsa på en ensam människa i jul, är budskapet i låten ”Vem blir lycklig av att få 38 paket”, förklarar Peter Ahlborg. Foto: Peter Ahlborg

 

Peter Ahlborg uppmanar Svenska folket att ge mer tid och kärlek till de som du älskar mest – istället för att gå på julfest och ge ett överflöd av julklappar till nära och kära.

– Inga barn blir lyckliga av för många julklappar. Jag har sett med egna ögon barn som har fått så många klappar så de ligger oöppnade en vecka efter jul. Då är det något fel, säger Peter Ahlborg.

Därför skrev Peter 2009 år en låt som heter ”Vem blir lycklig av att få 38 paket”. Den kan du lyssna på här:

 

 

Ge din tid till dina kära
Ge mer tid till dina barn. Gör något roligt tillsammans för de saker som du ändå köper. Jag har inget personligen emot att ge klappar men då ska det helst vara saker som personen verkligen är i behov av eller som står högt på önskelistan.

Tänk även på alla människor som sitter ensamma under julen. Det är värt mer än något annat om du tar dig tid och hälsar på en ensam människa.

Nu är det snart jul men kom ihåg min låt, ”Vem blir lycklig av 38 paket” när du köper som mest julklappar. Behöver barnen alla dessa klappar verkligen?

Peter Ahlborg

Nytt omsättningsrekord för bostadsrätter

Under 2014 såldes det 104 000 bostadsrätter i Sverige. Värdet på affärerna uppgick till 178 miljarder kronor. Det är nytt rekord. "Eftersom det råder en så stor   bostadsbrist gör det att de som har råd att köpa sin lägenhet betalar ett högre pris än någonsin för sin bostadsrätt, säger Peter Ahlborg."

Under 2014 såldes det 104 000 bostadsrätter i Sverige. Värdet på affärerna uppgick till 178 miljarder kronor. Det är nytt rekord. ”Eftersom det råder en så stor bostadsbrist gör det att de som har råd att köpa sin lägenhet betalar ett högre pris än någonsin för sin bostadsrätt, säger Peter Ahlborg.”

 

104 000 bostadsrätter såldes i Sverige under 2014 och värdet på affärerna upp gick till nära 178 miljarder kronor. Det är nytt omsättningsrekord, enligt Statistiska Centralbyrån. Högst var snittpriset i Stockholms län med 2.7 miljoner kronor, lägst i Västernorrlands län med 460 000 kronor skriver TT.

Detta visar att marknaden bygger för de rika som redan har pengar och som kan köpa exklusiva insatslägenheter på attraktiva områden. Allmännyttan bygger som vanligt
lite hyreslägenheter – där har inget trendbrott skett – trots att det är små hyresrätter som behövs byggas mest runt omkring i Sveriges kommuner.

 
Dystra siffror för svaga grupper
Tragisk tråkig läsning som vanligt, konstaterar Peter Ahlborg som med dessa siffror visar att de som har råd att köpa sin egen bostadsrätt idag betalar ett högre pris nu än någonsin för sin lägenhet. Medan de ekonomiskt svaga grupperna blir mer trångbodda och inte kommer in på bostadsmarknaden.

Skillnaderna har aldrig varit större mellan fattig och rik och mellan de som äger sin lägenhet och de som hyr sin lägenhet. Värst är det för alla de svaga grupper som
inte ens kommer in på bostadsmarknaden. De är hänvisade till att stå i bostadskö och börja be en bön. För om det är något som du får räkna med så är det att du får lära
dig att vänta många år för att få chansen att få en bostad. Eller att betala ockerhyra på andrahandslägenheter, där smarta affärsmän har sett att det går att tjäna en
hacka på bostadsbristen.

 

Bostadsbubbla
Mitt hjärta gråter när jag ser den negativa utvecklingen på bostadsmarknaden i Sverige. Hur ska detta sluta?

– Det historiskt nu höga priset för en bostadsrättslägenhet och att reallönerna långt ifrån har utvecklas i samma takt gör att vi för varje dag kommer närmare en bostadsbubbla. Du behöver inte vara professor i ekonomi för att förstå. Den som inte ser sanningen är blind för sin egen framgångsrika karriär att göra ett klipp på bostadsmarknaden, säger Peter Ahlborg.

Peter Ahlborg

Stefan Löfven inte värd att ta semester eftersom fattigdomen i Sverige ökar

Statsministerna Stefan Löfven har myckat att prata om med media för att få ut sitt budskap. Här tillsammans med Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. Foto: Peter  Ahlborg

Statsministern Stefan Löfven har mycket att prata om med media för att få ut sitt budskap. Här tillsammans med Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. Foto: Peter Ahlborg

 

Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Det säger Michael Förster, en av forskarna bakom organisationens OECD:s granskning av de växande klyftorna i västvärlden.

– Framgångsrika människor och organisationer jobbar på till jobbet är klart, då kan inte Regeringen och framför allt statsministern Stefan Löfven ta semester när fler
av Sveriges medborgare och barnfamiljer än någonsin lever i fattigdom, säger Peter Ahlborg.

Det är en sorgligt utveckling jag har tagit del av säger Peter Ahlborg, när jag nu tittar närmare på de växande klyftorna i västvärlden. Värst är att den fattigaste tiondelen, har lägre inkomster än någonsin tidigare i Sverige och att allt fler lever under den relativa fattigdomsgränsen. Så stora har inte skillnaden mellan rik och fattig varit sedan 40-talets Sverige.
Större klassklyftor
På 20 år har de fattigas disponibla inkomst stått stilla. Medans de 10 procent av de rikaste har fått 80 procent bättre disponibel inkomst.
Växande ekonomiska klyftor kommer leda till ännu större klassklyftor och segration i Sverige. Den ihållande höga arbetslösheten sen 90-talet – samt att det offentliga
trygghetsystemet kraftigt har sänkts på alla nivåer när det gäller sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd – bidrar till ännu större klyftor.

För arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd ligger ersättningsnivåerna i dagsläget runt 50 procent av inkomsten för en normal industriarbetare.

 

Stefan Löfven samtalar med Gustav Fridolin. Regeringen har mycket att diskutera och planera för att lösa - då fattigdomen och klassklyftorna i Sverige ökar. Foto:  Peter Ahlborg

Stefan Löfven samtalar med Gustav Fridolin. Regeringen har mycket att diskutera och planera för att lösa – då fattigdomen och klassklyftorna i Sverige ökar. Foto: Peter Ahlborg

 

Regeringen låter de fattiga bli fattigare
Jag har inget emot att människor får en god ekonomi om man startar ett företag eller utbildar sig väl eller har ett välbetalt jobb. Det jag motsätter mig är hur Regeringen kan låta de fattigaste bli ännu mer fattiga – och fler till antalet.

Detta påbörjades med Regeringen Reinfeldt och Anders Borg i spetsen som skapade grunden till de stora och växande klass klyftorna. Värst är att Löfvens politik inte gör
något för att klas klyftorna ska minska. Utan förtsätter och göra livet bittert för de sämst ställda.

Vart finns handlings kraften att på allvar se till att de unga och de som bor i de segregerade områdena kommer in i samhället?

 

Segregationen ökar
Regeringen skapar inte tillräckligt med jobb, eller bygger fler lägenheter för att komma till rätta med bostadsbristen. Detta leder till trångboddhet och ännu större segregaation och ger människor sämre förutsättningar för att komma in i samhället. Detta är ett svek mot allt fler fattiga och ekonomsikt svaga grupper i Sverige.

Så länge som regeringen inte gör några kraftiga insatser på dessa punkter kommer förfallet och segregationen öka ännu mer i Sverige. Vi går i snabb takt mot då hela
samhället börjar krakulera, på grund av dåligt jobb på många håll av de som sitter på makten i Sverige.
Och de visar de senaste siffror från organisationens OECDs granskning. Även min egen livserfarenhet är inne på samma dystra utveckling, då jag pratar med ett par tusen
människor varje år om dessa frågor.

 

Stefan Löfven borde inte ta semester tycker Peter Ahlborg eftersom fattigdomen och klassklyftorna i Sverige ökar snabbast i västvärlden, visar OECD senaste  rapport. Foto: Peter Ahlborg

Stefan Löfven borde inte ta semester tycker Peter Ahlborg eftersom fattigdomen och klassklyftorna i Sverige ökar snabbast i västvärlden, visar OECD senaste rapport. Foto: Peter Ahlborg

Färre går ut med slutbetyg
Detta kan dessvärre bara vara början – trots att det redan nu är förfärligt i många familjer på grund av fattigdom och ekonomiska problem – i framför allt fler redan segregerade förorter. Därför är jag mycket oroligt för utvecklingen i Sverige.

Jag är rädd för att det kommer bli ännu fler kravaller och större problem i förorterna. Vi har dessutom en stor del av en ungdomsgeneration som inte går ut med slutbetyg i skolan. Dessutom är över 100 000 ungdomar inte ens anmälda på arbetsförmedlingen.

Regeringen borde inte ta semester – det har de inte råd när det ser så illa ut på allt för många punkter i Sverige.
Inget revolutionerande händer
Hade de verkligen menat vad de sa: att de vill ha ett bättre samhälle för alla, inte minst för de svaga grupperna, som Socialdemokraterna vänder sig till – så hade de verkligen bestämt sig för att få till en positiv förändring. Men inget revolutionerande händer som måste till för att lösa fattigdomen i Sverige

Men som det ser ut nu så går Sverige mot ett sakta förfall när det de allt fler fattiga och hemlösa i dagens Sverige ökar mest i hela Europa.

Hur ska detta sluta – hur ser Sverige ut om 10 år?

Jag tror jag vet svaret men väntar med att blogga om det till en annan gång då jag redan nu känner mig tagen av de mycket negativa siffror som har presenteras. Man jag
ger inte upp min dröm om att lyckas i livet. När ska Sverige som land främja människor att lyckas i sitt liv och förverkliga sin dröm?

Läs OECDs rapport här: http://www.oecd360.org/sweden?utm_source=oecdorg&utm_medium=focusbox&utm_campaign=oecd360launch

Peter Ahlborg

 

Hemlösa har inte råd att ta semester

Peter Ahlborg som själv var hemlös under flera år menar att ordet   semester bara är en en dröm för att försöka överleva som hemlös och   orka med den långa vägen till eget boende. Här syns Peter Ahlborg på   Lisebergs camping i september 2008 Foto: Josefine Ahlborg

Peter Ahlborg som själv var hemlös under flera år menar att ordet semester bara är en en dröm för att försöka överleva som hemlös och orka med den långa vägen till eget boende. Här syns Peter Ahlborg på Lisebergs camping i september 2008. Foto: Josefine Ahlborg

 

Igår den 20 juni 2015 skrev Tidningen Faktums chefredaktör Aaron Israelson på SVT opinion: ”Det är med blandade känslor jag brukar ta farväl av arbetskam-raterna innan sommaruppehållet. Jag vet ju att många av mina kollegor inte ens har råd att drömma om någon semester”.

Jag kan bara hålla med Aaron Israelson i det han skriver. Allt för många hemlösa får koncentrera sig på att överleva. Ta en dag i taget – istället för att få ett vanligt jobb och ett bli en Svensson som bidrar till samhällets utveckling, och när du har jobbat ett helt år
kan ta en välförtjänt semester.

 

Semester bara en dröm
Men semester förekommer allt för sällan hos de som är hemlösa. Det blir allt för ofta en etiopisk dröm. Allt för att hålla drömmen och krafterna vid liv för att orka kämpa vidare för att få en egen lägenhet.

Men det är svårt att ta semester eller jobba under några längre tider
om du är hemlös. Försöka få lugn och ro och några timmars sömn på ett
stökigt vandrarhem eller härbärge där droger och alkoholen flödar?

Men ofta har du inte något annat val, då bostadsbristen och hemlösheten ökar, har den marginaliserade hemlöse en stor uppförsbacke till eget boende. Den långa vägen har allt för ofta bara sett sin början.

 

Många hemlösa har inte råd att ha semester de får kämpa för att   överleva. Foto: Peter Ahlborg

Många hemlösa har inte råd att ha semester de får kämpa för att överleva. Foto: Peter Ahlborg

 

Lång resa när du blir hemlös
Eller ännu värre är det om du tvingas på i trappuppgångar eller i tält. Vägen dit kan gå snabbare än du tror. Och inte en enda människa tror att man ska hämna där. Jag lovar dig.

Själv trodde jag att min resa som hemlös skulle pågå i några månader. Det blev 7 år.

På samma sätt tänker alla som provar droger i början: ”Visst jag festknarkar bara ibland under kontrollerade former. Ingen fara att jag  blir beroende eller hamnar i träsket”.

 

 

Slav under narkotikan
Jag känner hur många människor som just har börjat med detta tankesätt och snabbare än de trodde var möjligt testat de flest droger som finns på den öppna marknaden i större omfattning än någonsin att tillgå.

De har alltid hävdat att jag kommer aldrig ta jungfrusilen med heroin.

Men det är lättare att hamna där trots att du har sagt att du hellre tar själVmord än tar sprutan – eller inser att du har blivit slav under narkotikan. Har hört dessa historier så många gånger.

 

 

Lång kamp under många år
Du tror i din enfald att du kommer vara utan egen lägenhet för några veckor eller ett par månader. Men det allt för ofta samma visa när det gäller hemlösheten som med den som börjar med droger.

Blir du av med ditt boende och börjar flytta runt hos kompisar, vandrarhem, härbärgen eller ännu värre i trappuppgångar – tar det ofta år innan du kommer tillbaka till samhället. Om du någonsin kommer tillbaka.

Hela 40 procent av de som är hemlösa har varit hemlösa i fyra år eller mer, visar den senaste rapporten från Socialstyrelsen från 2012.

 

 

Utflykt runt Göteborg
Så semester är något du som hemlös ofta bara får drömma om. Så var det för mig själv. Jag hade nästan aldrig råd att åka någonstans utan det fick bli dags utflykter runt Göteborg tillsammans med min dotter. Det fick bli vår semester.

Men värst är att under lång tid leva på existens minimum eller inte veta när du ska få en egen lägenhet. Det tar enormt med energi.

Därför kan jag bara tacka Tidningen Faktum som hjälper människor att
få ett lågtröskel jobb för att komma tillbaka till samhället.

 

Krig på Sveriges gator
Men dessvärre är det sämre än på länge att få några kronor över som tidningsförsäljare till semester.

Det råder idag krig på Sveriges gator om de små mynt som faller ner från någon givmild omtänksam medmänniska.

EU immigranterna är fler än någonsin och Tidningen Faktum har fått konkurrens från flera andra gatutidningar från Norge. Bland annnat tidningen Folk är folk.

Så visst har Aaron Israelsson rätt när han säger att hemlösa inte har råd att ha semester.

 

Aaron Israelson chefredaktör på Tidningen Faktum skriver i   en debattartikel den 20 juni 2015 i SVT Opinion att hemlösa inte har   råd att ta semester. Peter Ahlborg som tidigare var hemlös instämmer i   vad Aaron säger i ett eget blogginlägg på sin sida   www.fyfanvadjaghatarsoc.se

Aaron Israelson chefredaktör på Tidningen Faktum skriver i en debattartikel den 20 juni 2015 i SVT Opinion att hemlösa inte har råd att ta semester. Peter Ahlborg som tidigare var hemlös instämmer i vad Aaron säger i ett eget blogginlägg på sin sida www.fyfanvadjaghatarsoc.se

 

 

Faktum bryter hemlösheten
Jag själv Peter Ahlborg är evigt tacksam att jag en gång i tiden började sälja Tidningen Faktum. Det har flera gånger varit ovärderlig hjälp i mitt liv till att bryta hemlösheten.

Nu har jag sedan november 2014 en egen lägenhet. Och jag är så tacksam
och lycklig för det.

Men mina tankar går till alla hemlösa som kämpar för att överleva istället för att kämpa för att förverkliga sin dröm. Någon semester är det inte tal om, utan allt för ofta får du kämpa för att överleva.

Här kan du läsa hela Aaron Israelssons debatt inlägg på SVT Opinionhttp://www.svt.se/opinion/article3031112.svt

Peter Ahlborg

Bostadsbristen värre än någonsin i Sverige

Boverkets senaste rapport ser dyster ut,  tycker Peter Ahlborg. Foto:  (arkivbild) Peter Ahlborg

Boverkets senaste rapport ser dyster ut, tycker Peter Ahlborg. Foto: (arkivbild) Peter Ahlborg

 

Nyligen presenterade Boverket siffror om bostadsmarknaden i Sverige för 2015 och 2016. Och siffrorna är mer negativa än någonsin förr.

Detta är mycket sorgliga siffror jag har tagit del av. På punk efter
punkt ser det dystert ut. Kan bara konstatare att Sverige står inför
ett jätteproblem på bostadsmarknaden idag och i framtiden, säger Peter
Ahlborg som tidigare varit hemlös.

Här under följer ett reportage från Boverket senaste siffror om
bostadsbristen. Läs så kommer du förstå dilemmat kära medborgare: Att
Sverige sitter fast i en rävsax när det gäller bostadsbristen.

 
Bostadsbristen en glömd fråga
Värst är att inget talar för att det på sikt kommer att bli bättre –
även om det byggs mer just nu än på många år – så räcker det inte
trots allt till. Då bostadssituationen under mer än 20 år i Sverige
varit åsidosatt av politiker och kommunalråd runt om i Sverige.

Här är det bistra facit när staten inte tar tag i ett problem i tid.
Återkommer inom kort med ett inlägg om mina lösningar!
Sär här skriver Boverket på sin sida om senaste rapporten om
bostadssituationen i Sverige. Rapporten kom i slutet av maj 2015.

 

Läs Boverkets alarmerande rapport
Med hjälp av underlag från landets 290 kommuner kan Boverket
presentera en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige
2015 och 2016.

I år har samtliga kommuner besvarat enkäten. I länklistan nedan hittar
du sammanställningar på nationell nivå, länkar till regionala analyser
och öppna data på kommunnivå.

För mer information och kompletta siffror hur illa ställt det är på
bostadsmarknaden följ denna länk.

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/

Bostadsmarknaden 2015–2016 i åtta punkter

  • Av landets 290 kommuner bedömer 183 att det råder ett underskott på
    bostäder på marknaden. Det är 27 kommuner fler än i 2014 års
    bostadsmarknadsenkät. Det finns framför allt ett behov av billiga och
    små bostäder.
  • Drygt 80 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som bedömer att
    de har ett underskott på bostäder.
  • Cirka 4 000 allmännyttiga bostäder såldes under år 2014. Det är drygt
    60 procent färre än år 2013. Totalt ökade det allmännyttiga
    bostadsbeståndet med cirka 2 500 bostäder under år 2014.
  • Antalet kommuner som uppger att de har ett underskott på bostäder för
    nyanlända har ökat kraftigt. 244 kommuner uppger att de har ett
    underskott, vilket är 48 kommuner fler än i 2014 års
    bostadsmarknadsenkät.
  • 219 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder för
    ungdomar. Det är 39 kommuner fler än i 2014 års bostadsmarknadsenkät.
    Även i år förväntar sig kommunerna ett ökat påbörjande av
    studentbostäder.
  • Drygt 8 000 nya studentbostäder förväntas bli
    påbörjade under åren 2015 och 2016.
  • Betydligt fler kommuner uppger att de har ett underskott på särskilda
    boendeformer för äldre. I år uppger 122 kommuner att de har ett
    underskott, vilket är 45 kommuner fler än i 2014 års
    bostadsmarknadsenkät.
  • Cirka 40 procent av kommunerna anger att de har riktlinjer för
    bostadsförsörjning antagna under förra mandatperioden och fram till
    januari 2015. Det är en tydlig ökning jämfört med tidigare år, då det
    hållit sig runt 25 procent av kommunerna.

Källa: www.boverket.se

Peter Ahlborg

Rena helvetet att tvingas bo på vandrarhem berättar Peter Ahlborg

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 26 januari 2009. Där blev han ofta störd av sina grannar. Det slitna vandrarhemmet blev en mardröm när det kom en busslast med gäster och vandrarhemmet blev överfullt. Den dåliga isoleringen gjorde att man inte fick någon lugn och ro, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 26 januari 2009. Där blev han ofta störd av sina grannar. Det slitna vandrarhemmet blev en mardröm när det kom en busslast med gäster och vandrar-hemmet blev överfullt. Den dåliga isoleringen gjorde att man inte fick någon lugn och ro, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

 

Nyligen berättade SVT om att allt fler människor och barnfamiljer tvingas bo på vandrarhem. Det finns ofta inga andra lösningar – eftersom bostadsbristen är så stor.

Peter Ahlborg bodde under tre till fyra år på vandrarhem. Sammanlagt var han utan fast boende under sju år.
– Det var rena helvetet att tvingas bo på vandrarhem och dela ett kök, med ibland 40 andra personer, med en spis. Värst var dock att aldrig få någon lugn och ro.

– Det är inte ovanligt att boendet blir permanent under ett till två år. Läs denna tragiska historia om Peters liv hur det kan vara att bo på vandrarhem.

Fler människor och barnfamiljer tvingas att bo på vandrarhem rapporterade SVT nyligen. Det fick jag själv erfara när jag tillsammans med min dotter, som jag har halva vårdnaden om, bodde på vandrarhem under tre till fyra år. Vi som så många andra människor fann ingen annan lösning.

– Värst var att socialen inte var intresserade av att hjälpa oss att få något annat boende trots att de kände till vår tragiska situation. Så det blev tragiskt nog vandrarhem, säger Peter.

 

Gör en film om sitt liv
Peter gör en film om sitt liv när han flyttade runt på vandrarhem, härbärgen och i tält när det var som värst. Under sju år till och från var Peter bostadslös – utan förstahandskontrakt.

– Jag bodde tillsammans med min dotter på närmare 10 olika vandrarhem i Göteborgs-området. Längst bodde jag på Partille Vandrarhem. Där bodde vi i närmare två år. Det var ett riktigt dåligt boende. Men vi hade ingen annanstans att ta vägen. Så vi tvingades bo på vandrarhem.

Du kan se en trailer på filmen här:

 

 

Köket ofta ockuperat
Värst är att man aldrig får vara ifred. På Partille Vandrarhem skulle vi dela på en spis och tre plattor på åtta rum. Ibland var köket upptaget så man inte kunde göra någon mat.

– Då fick man gå hungrig, äta mackor eller åka in till staden och köpa en pizza. Då var man skitförbannad när du är hungrig och några personer ockuperar köket och gör långkok. Hur smart får man vara?

Ibland kom det turister i stor skala – främst på sommaren – som bara var på vandrarhemmet för att ”göra stan”. Då var det vanligt att de hade förfest eller satt uppe och drack hela natten lång. Ofta var det omöjligt att somna när dessa negativa perioder kom.

– Det var en enda lång mardröm, minns Peter om boendet på vandrarhem.

Störd nattsömn
Det var inte ovanligt att det kom en eller flera busslaster med människor. Då blev alla sängar och rum överfulla omgående. Det var inte ovanligt med gap, skrik och spring i korridorer Då var det omöjligt att få någon lugn och ro eller någon bra nattsömn.

– Kunde jag sova fyra timmar på en natt utan att bli störd så var det en bra natt, säger Peter.

– Man somnade vid klockan fyra på morgonen när de sista gästerna gick och lade sig när de hade sluta och dricka – och man vaknade när de andra gästerna som inte hade druckit så mycket gick upp vid klockan sju på morgonen.

 

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 18 januari 2009.  Peter äter i köket på vandrarhemmet tillsammans med sin dotter. Men allt för ofta fick man ingen lugn och ro. Ofta blev han störd. Ibland var det omöjligt att göra mat när det kom många gäster samtidigt, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 18 januari 2009. Peter äter i köket på vandrarhemmet tillsammans med sin dotter. Men allt för ofta fick man ingen lugn och ro. Ofta blev han störd. Ibland var det omöjligt att göra mat när det kom många gäster samtidigt, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

 

Bryts ner i psyket
Peter menar på att allt för många vandrarhem är allt för dåligt isolerade. Så även Partille Vandrarhem.

– När människor pratade eller gick utanför rummet var isoleringen så dålig så man trodde att personen i fråga var inne i ens rum. Det var stora sprickor mellan ytterdörren och vårt rum så man kunde med lätthet få igenom ett kort från en kortlek.

Peter berättar att han ofta använde öronproppar men att det inte alltid hjälpte mot allt väsen från grannarna.

– Det går bra under några veckor eller någon månad eller två att bo på vandrarhem. Men att tvingas leva mot din vilja med andra människor många månader eller rentav år, som inte är ovanligt i dagens Sverige – görs att du sakta bryts ner i psyket, säger Peter.

 

Samhället ska erbjuda lägenheter
Därför ser inte Peter Ahlborg vandrarhem som någon lösning för boende. Möjligtvis om det rör sig om max en eller två månader. Sedan ska man bli erbjuden en lägenhet av samhället. Det skulle vara självklart. Men det är det inte. Annars blir det lätt att du ofta blir så störd i själen att du tappar all ork efter ett tag.

Jag förstår att måna flyktingar måste ha ett helvete på flyktingförläggningarna.
Och det visar också ofta genom de konflikter som uppstår där. När de tvingas bo på vandrarhem och överfyllda flyktingförläggningar under månader och år – istället för dagar och veckor, som vore skäligt.
Svårt att behålla ett jobb
Ett annat problem om du bor på vandrarhem och blir störd, är vad som händer om du har ett jobb? Då är min erfarenhet att det är svårt att få ett jobb och ännu svårare att behålla det om du bor på vandrarhem under lång tid. Speciellt svårt blir det om du blir störd, vilket ofta är fallet.

Har du ett jobb och ska gå upp tidigt på morgonen så ligger det nära till hands att du får sjukskriva dig av utmattning eller för att du har sömnproblem. Jag själv levde i en dvala och hade tappat all ork efter flera års störd sömn och ingen lugn och ro.

– När det var som värst orkade jag knappt ta mig upp ur sängen, förklarar Peter Ahlborg.

Många motgångar på samma gång
Att Peter inte visste vart han i framtiden skulle bo – eller hur länge han fick bo på vandrarhemmet gjorde inte saken bättre. Dessutom fick han nya grannar var och varannan vecka.

– Dessutom hade min pappa nyligen avlidit och jag gick igenom en svår separation. Jag hade även under flera år stångat mig blodig mot myndighets-Sverige utan att få rätt när jag och min dotter bodde i en lägenhet som det var så dålig inomhusluft i att när man vaknade på morgonen så kändes det som om man hade sand i munnen.

Men det är en annan historia som jag återkommer till…

 

Polacker oförstående om Peters boendesituation
Vid ett tillfälle bodde jag tillsammans med några polacker som bodde på samma vandrarhem som jag själv. Vi kom mycket bra överens – trots att de inte pratade jättebra engelska så förstod vi varandra så vi kunde berätta om vår livssituation.

Jag berättade att jag inte hade någon annanstans att bo så att vandrarhemmet var mitt hem just nu för stunden. De hade svårt att förstå varför jag bodde på vandrarhem.

– Sverige som är ett så bra land, sa de till mig.

– Joo men det stämmer inte alltid, sa jag.

Jag berättade om mitt liv för dem. Men de hade svårt att förstå hur jag kunde bo där. Ännu mer fundersamma blev de när de fick reda på att även min dotter bodde hos mig ibland.

 

Min dotter Josefine tillsammans med henne katt Oliver, som ibland förljde med oss till vandrarhemet. Bilden är tagen den 31 maj 2009 på Partille Vandrarhem, när min dotter var 11 år. Foto Peter Ahlborg

Min dotter Josefine tillsammans med henne katt Oliver, som ibland förljde med oss till vandrar-hemet. Bilden är tagen den 31 maj 2009 på Partille Vandrarhem, när min dotter var 11 år. Foto Peter Ahlborg

 

Polacker gav mig lovord
Vi blev vänner och en kväll spelade jag upp mina låtar på akustisk gitarr för fem polacker som jag bodde granne med. De tog några öl och några groggar medan jag spelade upp mina låtar på svenska för dem.

De förstod inte mina svenska texter. Ändå blev de djupt imponerade av vad de hörde. De sa till mig att jag kommer bli världsberömd, gav mig lovord och tog bilder på mig med sina mobilkameror.

Jag blev mycket rörd, eftersom jag inte hade spelat upp mina låtar för någon utomstående tidigare.
Nära att bryta ihop
De jobbade med att stycka kött och jobbade inte sällan 10 till 12 timmar per dag. Så de bodde på vandrarhemmet och pendlade till jobbet därifrån.

Polacker är kända för att vara arbetsmyror – men de höll på att bryta ihop när de fick se att det kom en busslast eller två med gäster som gjorde att hela vandrarhemmet skulle fyllas av människor.

 
12 barn gjorde livet svårt
Vid ett annat tillfälle kom det två familjer med sammanlagt 12 barn som bodde på vandrarhemmet. Eftersom de inte gick i skolan så fick vandrarhemmet bli skola och dagis.

Vi fick inte en lugn stund jag och polackerna samt en annan äldre person som hade alkoholproblem. Vi blev störda från klockan 08 på morgonen till kl 23 på kvällen.

När vi en dag pratade om hur mycket vi blev störda så skakade bara polackerna på huvudet och sa till mig på dålig svenska: ”katastrof, katastrof”.

 
Befrielsens dag
Då var det ändå hårt arbetande polacker som inte brukar gnälla för småsaker. Jag tyckte synd om den eftersom de brukar att gå och lägga sig vid 21-tiden då de ska upp ibland så tidigt som klockan fyra på morgonen. De var lika lättade som jag när de både familjerna flyttade från vandrarhemmet efter en dryg månad. Det var en stor befrielsens dag, kändes det som i mitt hjärta. Men än var det lång väg kvar tills jag skulle få eget boende.

Så kan livet vara att bo på vandrarhem. Nu kan man nästan skratta åt alla hemska, sorgliga knäppa historier. Men då var det rena helvetet.

Peter Ahlborg

Allt fler svaga bor på vandrarhem i Norrköping rapporterar SVT

Peter Ahlborg har negativ erfarenhet av att tvingas bo på vandrarhem när du som människa inte finner någon annanstans att bo. Här är Peter Ahlborg på Partille   Vandrarhem som han tillsammans med dottern Josefine bodde på under två år mellan åren 2009-20011. Foto: Josefine Ahlborg

Peter Ahlborg har negativ erfarenhet av att tvingas bo på vandrarhem när du som människa inte finner någon annanstans att bo. Här är Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem som han till-sammans med dottern Josefine bodde på under två år mellan åren 2009-20011. Foto: Josefine Ahlborg

 

Den som har skulder eller inte har fast inkomst får inget hyreskontrakt.

– Jag känner mig som en ”low-life-människa”, säger Karoline som bor på vandrarhem i Norrköping med sin åttaåriga dotter.

 

Allt fler bor på vandrarhem
Socialtjänsten hänvisar allt fler barnfamiljer till vandrarhem. Norrköpings kommun betalar nu 3,5 miljoner för vandrarhemsboende – en fördubbling på ett år.

Karoline boende på vandrarhemmet kostar kommunen 8500 kronor per månad.

Hon berättar att hon själv hittat en tvårumslägenhet för 12 000 kronor per månad, men att kommunen tyckte det var för dyrt.

 

Kräver fast inkomst
– Problemet idag är att i och med bostadsbristen så har också trösklarna till bostadsmarknaden höjts. Det innebär att mellan 60 till 70 procent av fastighetsägarna i
Norrköping kräver fast inkomst. Och de flesta godtar inte exempelvis ekonomiskt bistånd som inkomst, säger bostadssamordnare Kenneth Edström.

Se reportaget från SVT här: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ost/skuldsatta-barnfamiljer

Peter Ahlborg