Peter Ahlborg: Jag längtar och saknar krogen lika mycket som jag längtar och saknar tandvärk

Skulle bevaka Stefan Löfvens möte i Frölunda förra veckan. Men när jag skulle ta tåget från Vänersborg till Göteborg så började tåget framför oss att brinna en bit efter Trollhättan.

Kraftig rökutveckling och tre, fyra personer fick följa med till sjukhus med rökskador. Och SJ stängde av strömmen i 1.5 timme medan vi resenärer snällt fick väntar på tåget utan att kunna göra något.

De var ingen stor grej för mig trots att jag skulle missa mötet med Stefan Löfven.

Det är dessvärre sådant som händer och så länge du själv inte råkar ut för en olycka ska vara väldigt tacksam.

Jag har varit med om så mycket i mitt livet så att jag vet att allt inte går som på räls.

Men en kille framför mig i tåget hade tydligen stora problem med att tåget stod still. Han var 20 årsåldern och hade ständig kontakt med sina två föräldrar samt sin kompis om att tåget framför hade börjar brinna och att han därför skulle bli försenad.

Han meddelade allt som hände. Det verkade var en jättestor grej för honom – att han skulle bli sen.

Men jag hörde inte ett ord om att han frågade eller undrade om någon hade blivit skadad i det brinnande loket framför. Nej, det handlade bara om honom hela tiden och hur mycket han skulle bli försenad innan han kom hem.

Visserligen kan det vara jobbigt om du riskerar att missa flyget eller något annat viktigt. Men här handlade det bara om att han skulle komma hem senare än vanligt. Oj, vad förfärligt, var hans inställning.

Han var ett tydligt exempel på söndercurlade barn. Så tråkigt att se att föräldrar inte kan uppfostra sina barn till att bli självständiga individer.

Nej, allt för många föräldrar ska tydligen hålla handen på sina barn resten av livet. Tragiskt.

Väl i Trollhättan passade jag på att besöka krogen Backstage – hårdrockarnas inne klubb nummer 1 i Trollhättan.

Trots att jag som oftast alltid har lätt att få en reaktion med människor – oavsett plats och människotyper – så visade sig att här på krogen Backstage bli en svår utmaning.

Det visade sig nästan omöjligt att få en relation med någon inne på krogen.

Jag försökte lite snällt att ta kontakt med en tjej vid baren och fråga om hon kunde ta en bild på mig med min mobil. Men det var total nobben på en gång. Jag hann inte ens säga meningen klar – innan hon avbröt mig:

– Stör mig inte, stör mig inte, skrek hon så högt så att hela krogen hörde.

Och hos ett gäng vackra hårdrocktjejer var det samma visa. De behandlade mig som luft. Det var omöjligt att få någon kontakt med dem – ännu mindre ville någon ta en bild på mig med min mobil.

Jag tänkte att jag måste be någon ta en bild på mig eftersom det var en fin Kiss målning på väggen där inne som jag ville få dokumenterad tillsammans med mig. Det var inte det lättaste.

Jag fick gå fram runt 15 människor innan någon ställde upp och ville ta en bild på mig.

Så efter mycket om och men fann jag en vänlig kille som äntligen efter många om och men … tog några bilder på mig.

Ingen i lokalen ville vara med på bild och absolut inte de som jobbade i baren.

Jag frågade snällt om jag fick ta en bild – men det var godnatt på en gång. Absolut nej, sa de 3 anställda i kör.

Jag som är en väluppfostrad fotograf och journalist lyssna så klart på vad människor säger.

Därav att det inte blev några levande bilder med människor, förutom en bild på mig när jag står framför en Kiss tavla, från hårdrocks krogen Backstage.

Så jag kom fram till att jag saknar och längtar lika mycket efter krogen som jag saknar och längtar efter tandvärk.

Men jag har inget emot krogen eller stora fester ibland. Jag brukar alltid vara med på Melodifestivalens för- och efterfester. Det är alltid mysiga tillställningar med många härliga relationer.

Men här på Backstage var det svårt att få till en konversation.

Så jag begav mig till Max istället och åt goda hamburgare. Det blev även en sväng på stan och några intressanta samtal med några kvinnor jag mötte på stadens centrum.

Och på vägen hem från Trollhättan köpte jag årets första jordgubbar. De kom från Belgien och smaka utsökt.

Mumsfillibabba jag älskar jordgubbar med grädde – mums.

FacebooktwitterFacebooktwitter