Peter Ahlborg träffade sin ungdomsvän Peter Lindahl för första gången på 26 år

Byte av saker! Jag Peter Ahlborg ger stolt bort min skiva "Fy fan vad jag hatar soc" till vännen Peter Lindahl, som i sin tur ger bort sin barnbok till Peter. Foto: Hasse Sukis

Byte av saker! Jag Peter Ahlborg ger stolt bort min skiva ”Fy fan vad jag hatar soc” till vännen Peter Lindahl, som i sin tur ger bort sin barnbok till Peter. Foto: Hasse Sukis

 


Peter Lindahl var en av mina bästa polare i tonåren. Jag har aldrig haft så kul som då. Bäst av allt var att vi spelade musik tillsammans i flera olika punkgrupper i rivningskåkarna i Norrköping. Nu efter 26 år träffas vi igen för första gången och det kändes fantastiskt. Nu ska vi ska göra musik tillsammans!

– Jag är säker på att det kommer bli en magisk och förtrollande historiskt ögonblick i våra musik karriärer, säger Peter Ahlborg.

Efter 26 år träffade Peter Ahlborg sin gamla vapendragare Peter Lindahl. Vi var bästa vänner och levde för gänget och musiken i tonåren.

– Jag har aldrig haft så kul i hela mitt liv tillsammans med gänget och Peter Lindahl, säger Peter Ahlborg om sin ungdomstid.

 

Peter Ahlborg och hans barndomsvän Peter Lindahl träffas för första gången på 26 år. "Ett stort möte i mitt liv att återigen se min kära ungdomsvän efter så många år", säger Peter Ahlborg om mötet. De sammanstrålar på Plattan i Stockholm den 10 oktober 2015. Foto: Hasse Sukis

Peter Ahlborg och hans barndomsvän Peter Lindahl träffas för första gången på 26 år. ”Ett stort möte i mitt liv att återigen se min kära ungdomsvän efter så många år”, säger Peter Ahlborg om mötet. De sammanstrålar på Plattan i Stockholm den 10 oktober 2015. Foto: Hasse Sukis


Musikaliskt begåvad
Vi växte upp 100 meter ifrån varandra i Hageby i Norrköping. Lindahl i fastigheten ”korven” och jag Peter på Muraregatan. Vi bodde ett stenkast från varandra.

Första gången jag träffade Lindahl var jag runt 8 år. Mitt första intryck var att han busig och hade storslagen humor. Det blev en massa hyss och bus redan i unga år, minns Ahlborg.

Jag kom ihåg när vi redan som tio åringar var nere i garaget under ”korven” och smög omkring där nere i mörkret och gömde oss bakom stora fläktar.

När vi sedan kom upp från garaget och skulle hämta en kompis så var vi helt svarta i ansiktet av allt smuts. Det var mitt första minne från Lindahl. Annars minns jag att han var en oerhört skicklig låtskrivare, redan i unga år. Jag var djupt imponerad av honom. Han kunde göra musik och en text om vad som helst. Vilken begåvning.

Här kan du höra när Peter Lindahl spelar låten ”Kunta Kinte” med sin rockgrupp The Shaking Tails. Låten blev en mindre hit i Norrköping runt 1983. Se den här:

 

 
Spelade i rivningskåkar
Sedan började vi spela i samma band Boy Beine, tror jag att vi hette. Vi spela punkmusik med svarta texter och upproriska låtar. En låt hette ”Svarta Lagen” en annan ”Ockupera mer”.

Vi tränade mest på fritidsgårdar. Men vi fick även låna instrument från anarkister som hade ockuperat ett hus på Slottsgatan i korsningen Kungsgatan i Norrköping. Där nere i källaren kunde vi dra på hur mycket det gick. Och det gjorde vi.

Vi hade oerhört kul. Ja det var utan tvekan mitt roligaste tid i mitt liv när vi var unga utan att behöva ta ansvar. Då var man fri som en fågel. Och gjorde det som man kände för. Dessutom älskade jag Lindahls humor. Ibland härma han Olof Palme – jag skratta så jag nästan kissa på mig, mins Peter om sin vän Peter Lindahls skämt.

 

 Min gode barndomsvän Peter Lindahl får ett par T-shirt av mig Peter Ahlborg med texten "Fy fan vad jag hatar soc" - när vi sammanstrålar och pratar på Kulturhuset i Stockholm. "Målet är att minst en procent av Sveriges befolkning ska äga en av dessa T-shirt", säger Peter Ahlborg. Foto: Hasse Sukis

Min gode barndomsvän Peter Lindahl får ett par T-shirt av mig Peter Ahlborg med texten ”Fy fan vad jag hatar soc” – när vi sammanstrålar och pratar på Kulturhuset i Stockholm. ”Målet är att minst en procent av Sveriges befolkning ska äga en av dessa T-shirt”, säger Peter Ahlborg. Foto: Hasse Sukis

Festade på stulen sprit
Vi började dricka i tidig ålder och göra inbrott och stölder. Även om jag till en början hatade smaken av öl så mins jag att jag tvingade i mig detta för att känna av berusningen, minns Peter Ahlborg.

Vid ett tillfälle så bröt Lindahl och jag oss in i en restaurang i centrala Norrköping. Vi kom över så mycket starksprit så vi inte kunde ta med oss allt därifrån. Men vi tog så mycket som vi orka bära och dela ut det mesta till vänner och okända i centrala Norrköping.
Nu festa hela innerstans ungdomar på vår sprit under hela natten – sprit som vi hade tagit. Joo, så var vårat liv under flera år tillsammans. Sedan gick vi skilda vägar konstigt nog.

Har väldigt många starka minnen tillsammans med Peter Lindahl och min andra goda vän under den här tiden, Kent Kronqvist. För ca ett år sedan dog Kent – och det gjorde så ont i min själ att få reda på att en av mina allra bästa vänner i ungdomen nu var död. Så tragiskt tråkigt besked.

 

Kärt återseende med min barndomsvän Peter Lindahl (tv.), Hasse Sukis (mitten) och Peter Ahlborg (th). Det var första gången på 26 år som jag och Sukis träffade vår barndomsvän Peter Lindahl. Vi växte upp alla tre ett stenkast från varandra i Hageby i Norrköping. Ett kärt återseende för oss alla tre! *L*

Kärt återseende med min barndomsvän Peter Lindahl (tv.), Hasse Sukis (mitten) och Peter Ahlborg (th). Det var första gången på 26 år som jag och Sukis träffade vår barndomsvän Peter Lindahl. Vi växte upp alla tre ett stenkast från varandra i Hageby i Norrköping. Ett kärt återseende för oss alla tre! *L*

 
Kärt återseende
Jag håller på att skriva en bok om mitt liv. Den kommer vara väldigt detaljerad om mina ungdomsår, då jag hade som roligast och hitta på så många bus och galna upptåg.

Här kan du läsa ett smakprov om mitt liv i ungdomen när jag tillsammans med bla Peter Lindahl, kastar ut en TV genom fönstret från tredje våningen. http://fyfanvadjaghatarsoc.se/peter-kastade-ut-tva-tv-apparater-genom-fonstret-fran-tredje-vaningen

Så visst kändes det spännande och bra i själen att återse sin gamla ungdomsvän. Vi träffades på Platten i Stockholm – jag och Peter Lindahl för första gången på 26 år. När vi träffades så krama vi om varandra. Det kändes som om det inte var så länge sedan som vi träffades. Var har alla dessa 26 år tagit vägen, tänkte jag.

 

Datorn går varm och är med överallt. Här sitter jag Peter Ahlborg och min vän Hasse Sukis på Kulturhuset i Stockholm och väljer ut bilder till bloggen www.fyfanvadjaghatarsoc.se Foto: Peter Lindahl

Datorn går varm och är med överallt. Här sitter jag Peter Ahlborg och min vän Hasse Sukis på Kulturhuset i Stockholm och väljer ut bilder till bloggen www.fyfanvadjaghatarsoc.se Foto: Peter Lindahl

Spelade på gatan
Även min vän Hasse Sukis var med. Även Hasse Sukis och Lindahl kände varandra i tonåren då de båda två bodde i samma fastighet ”korven”. Så det blev ett kärt återseende för dem också. Tillsammans prata vi om vad vi gjorde nu för tiden och minns tillbaka på några glädje fulla minnen.

Vi gick in på Kulturhuset och jag passa på att dela ut lite T-shirt till Lindahl, som glatt tog emot två exemplar av mina T-shirt: ”Fy fan vad jag hatar soc”.

Vi pratade och hade kul tillsammans alla tre medans vi gick Drottninggatan fram mot slottet och regeringshuset. Vi hade bestämt oss för att spela på gatan i Stockholm när vi träffades. Och så fick det bli.

 

 Bandet Boy Beijn tränar i en oerhört stökig rivningskåk "Slottet" korsningen Slottsgatan/Kungsgatan i Norrköping någon gång i början av 1983. Här fick vi utlopp för vår musik. Vi gav järnet. Från höger Peter Lindahl, Kent Kronqvist, en oerhört skicklig trummis som jag inte just nu kommer på namnet på, samt jag själv Peter Ahlborg, då Carlsson i efternamn. Det var här vara drömmar om musiken föddes! Foto: Folkbladet


Bandet Boy Beijn tränar i en oerhört stökig rivningskåk ”Slottet” korsningen Slottsgatan/Kungsgatan i Norrköping någon gång i början av 1983. Här fick vi utlopp för vår musik. Vi gav järnet. Från höger Peter Lindahl, Kent Kronqvist, en oerhört skicklig trummis som jag inte just nu kommer på namnet på, samt jag själv Peter Ahlborg, då Carlsson i efternamn. Det var här vara drömmar om musiken föddes! Foto: Folkbladet

 
Egen stil som konstnär
Jag är dig evigt tacksam Peter Lindahl att jag fick chansen att träffa dig igen. Du är en ofantligt skicklig låtskrivare och konstnär. Din konst och musik är storslagen och unik. Du har en egen stil. Jag är säker på att många människor redan har upptäckt din konst och musik – och snart kommer du få ett genombrott – det är jag säker på.

Vi bestämde oss även för att vi tillsammans ska göra musik tillsammans och spela in en skiva. Vi håller kontakten – och jag ser redan fram emot att träffa Lindahl igen nästa gång jag besöker Stockholm.

Snart kommer hela Sverige prata om våran musik när den är klar.

 

Mina bästa vänner under ungdomstiden. Tillsammans spelade vi i flera punkband under 80-talet. Här är Peter Lindahl på bas och Kent Kronqvist på sång när vi repar i Norrköpings ockuperade rivningskåkar. Dessvärre dog min gode vän Kent Kronqvist under 2014. Ett oerhört smärtsamt telefonsamtal meddelade mig detta. Så tragiskt tråkigt att höra. Jag har sorg i mitt hjärta! Foto: Folkbladet

Mina bästa vänner under ungdomstiden. Tillsammans spelade vi i flera punkband under 80-talet. Här är Peter Lindahl på bas och Kent Kronqvist på sång när vi repar i Norrköpings ockuperade rivningskåkar. Dessvärre dog min gode vän Kent Kronqvist under 2014. Ett oerhört smärtsamt telefonsamtal meddelade mig detta. Så tragiskt tråkigt att höra. Jag har sorg i mitt hjärta! Foto: Folkbladet

Peter Ahlborg

FacebooktwitterFacebooktwitter