Rena helvetet att tvingas bo på vandrarhem berättar Peter Ahlborg

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 26 januari 2009. Där blev han ofta störd av sina grannar. Det slitna vandrarhemmet blev en mardröm när det kom en busslast med gäster och vandrarhemmet blev överfullt. Den dåliga isoleringen gjorde att man inte fick någon lugn och ro, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 26 januari 2009. Där blev han ofta störd av sina grannar. Det slitna vandrarhemmet blev en mardröm när det kom en busslast med gäster och vandrar-hemmet blev överfullt. Den dåliga isoleringen gjorde att man inte fick någon lugn och ro, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

 

Nyligen berättade SVT om att allt fler människor och barnfamiljer tvingas bo på vandrarhem. Det finns ofta inga andra lösningar – eftersom bostadsbristen är så stor.

Peter Ahlborg bodde under tre till fyra år på vandrarhem. Sammanlagt var han utan fast boende under sju år.
– Det var rena helvetet att tvingas bo på vandrarhem och dela ett kök, med ibland 40 andra personer, med en spis. Värst var dock att aldrig få någon lugn och ro.

– Det är inte ovanligt att boendet blir permanent under ett till två år. Läs denna tragiska historia om Peters liv hur det kan vara att bo på vandrarhem.

Fler människor och barnfamiljer tvingas att bo på vandrarhem rapporterade SVT nyligen. Det fick jag själv erfara när jag tillsammans med min dotter, som jag har halva vårdnaden om, bodde på vandrarhem under tre till fyra år. Vi som så många andra människor fann ingen annan lösning.

– Värst var att socialen inte var intresserade av att hjälpa oss att få något annat boende trots att de kände till vår tragiska situation. Så det blev tragiskt nog vandrarhem, säger Peter.

 

Gör en film om sitt liv
Peter gör en film om sitt liv när han flyttade runt på vandrarhem, härbärgen och i tält när det var som värst. Under sju år till och från var Peter bostadslös – utan förstahandskontrakt.

– Jag bodde tillsammans med min dotter på närmare 10 olika vandrarhem i Göteborgs-området. Längst bodde jag på Partille Vandrarhem. Där bodde vi i närmare två år. Det var ett riktigt dåligt boende. Men vi hade ingen annanstans att ta vägen. Så vi tvingades bo på vandrarhem.

Du kan se en trailer på filmen här:

 

 

Köket ofta ockuperat
Värst är att man aldrig får vara ifred. På Partille Vandrarhem skulle vi dela på en spis och tre plattor på åtta rum. Ibland var köket upptaget så man inte kunde göra någon mat.

– Då fick man gå hungrig, äta mackor eller åka in till staden och köpa en pizza. Då var man skitförbannad när du är hungrig och några personer ockuperar köket och gör långkok. Hur smart får man vara?

Ibland kom det turister i stor skala – främst på sommaren – som bara var på vandrarhemmet för att ”göra stan”. Då var det vanligt att de hade förfest eller satt uppe och drack hela natten lång. Ofta var det omöjligt att somna när dessa negativa perioder kom.

– Det var en enda lång mardröm, minns Peter om boendet på vandrarhem.

Störd nattsömn
Det var inte ovanligt att det kom en eller flera busslaster med människor. Då blev alla sängar och rum överfulla omgående. Det var inte ovanligt med gap, skrik och spring i korridorer Då var det omöjligt att få någon lugn och ro eller någon bra nattsömn.

– Kunde jag sova fyra timmar på en natt utan att bli störd så var det en bra natt, säger Peter.

– Man somnade vid klockan fyra på morgonen när de sista gästerna gick och lade sig när de hade sluta och dricka – och man vaknade när de andra gästerna som inte hade druckit så mycket gick upp vid klockan sju på morgonen.

 

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 18 januari 2009.  Peter äter i köket på vandrarhemmet tillsammans med sin dotter. Men allt för ofta fick man ingen lugn och ro. Ofta blev han störd. Ibland var det omöjligt att göra mat när det kom många gäster samtidigt, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem 18 januari 2009. Peter äter i köket på vandrarhemmet tillsammans med sin dotter. Men allt för ofta fick man ingen lugn och ro. Ofta blev han störd. Ibland var det omöjligt att göra mat när det kom många gäster samtidigt, säger han. Foto: Josefine Ahlborg

 

Bryts ner i psyket
Peter menar på att allt för många vandrarhem är allt för dåligt isolerade. Så även Partille Vandrarhem.

– När människor pratade eller gick utanför rummet var isoleringen så dålig så man trodde att personen i fråga var inne i ens rum. Det var stora sprickor mellan ytterdörren och vårt rum så man kunde med lätthet få igenom ett kort från en kortlek.

Peter berättar att han ofta använde öronproppar men att det inte alltid hjälpte mot allt väsen från grannarna.

– Det går bra under några veckor eller någon månad eller två att bo på vandrarhem. Men att tvingas leva mot din vilja med andra människor många månader eller rentav år, som inte är ovanligt i dagens Sverige – görs att du sakta bryts ner i psyket, säger Peter.

 

Samhället ska erbjuda lägenheter
Därför ser inte Peter Ahlborg vandrarhem som någon lösning för boende. Möjligtvis om det rör sig om max en eller två månader. Sedan ska man bli erbjuden en lägenhet av samhället. Det skulle vara självklart. Men det är det inte. Annars blir det lätt att du ofta blir så störd i själen att du tappar all ork efter ett tag.

Jag förstår att måna flyktingar måste ha ett helvete på flyktingförläggningarna.
Och det visar också ofta genom de konflikter som uppstår där. När de tvingas bo på vandrarhem och överfyllda flyktingförläggningar under månader och år – istället för dagar och veckor, som vore skäligt.
Svårt att behålla ett jobb
Ett annat problem om du bor på vandrarhem och blir störd, är vad som händer om du har ett jobb? Då är min erfarenhet att det är svårt att få ett jobb och ännu svårare att behålla det om du bor på vandrarhem under lång tid. Speciellt svårt blir det om du blir störd, vilket ofta är fallet.

Har du ett jobb och ska gå upp tidigt på morgonen så ligger det nära till hands att du får sjukskriva dig av utmattning eller för att du har sömnproblem. Jag själv levde i en dvala och hade tappat all ork efter flera års störd sömn och ingen lugn och ro.

– När det var som värst orkade jag knappt ta mig upp ur sängen, förklarar Peter Ahlborg.

Många motgångar på samma gång
Att Peter inte visste vart han i framtiden skulle bo – eller hur länge han fick bo på vandrarhemmet gjorde inte saken bättre. Dessutom fick han nya grannar var och varannan vecka.

– Dessutom hade min pappa nyligen avlidit och jag gick igenom en svår separation. Jag hade även under flera år stångat mig blodig mot myndighets-Sverige utan att få rätt när jag och min dotter bodde i en lägenhet som det var så dålig inomhusluft i att när man vaknade på morgonen så kändes det som om man hade sand i munnen.

Men det är en annan historia som jag återkommer till…

 

Polacker oförstående om Peters boendesituation
Vid ett tillfälle bodde jag tillsammans med några polacker som bodde på samma vandrarhem som jag själv. Vi kom mycket bra överens – trots att de inte pratade jättebra engelska så förstod vi varandra så vi kunde berätta om vår livssituation.

Jag berättade att jag inte hade någon annanstans att bo så att vandrarhemmet var mitt hem just nu för stunden. De hade svårt att förstå varför jag bodde på vandrarhem.

– Sverige som är ett så bra land, sa de till mig.

– Joo men det stämmer inte alltid, sa jag.

Jag berättade om mitt liv för dem. Men de hade svårt att förstå hur jag kunde bo där. Ännu mer fundersamma blev de när de fick reda på att även min dotter bodde hos mig ibland.

 

Min dotter Josefine tillsammans med henne katt Oliver, som ibland förljde med oss till vandrarhemet. Bilden är tagen den 31 maj 2009 på Partille Vandrarhem, när min dotter var 11 år. Foto Peter Ahlborg

Min dotter Josefine tillsammans med henne katt Oliver, som ibland förljde med oss till vandrar-hemet. Bilden är tagen den 31 maj 2009 på Partille Vandrarhem, när min dotter var 11 år. Foto Peter Ahlborg

 

Polacker gav mig lovord
Vi blev vänner och en kväll spelade jag upp mina låtar på akustisk gitarr för fem polacker som jag bodde granne med. De tog några öl och några groggar medan jag spelade upp mina låtar på svenska för dem.

De förstod inte mina svenska texter. Ändå blev de djupt imponerade av vad de hörde. De sa till mig att jag kommer bli världsberömd, gav mig lovord och tog bilder på mig med sina mobilkameror.

Jag blev mycket rörd, eftersom jag inte hade spelat upp mina låtar för någon utomstående tidigare.
Nära att bryta ihop
De jobbade med att stycka kött och jobbade inte sällan 10 till 12 timmar per dag. Så de bodde på vandrarhemmet och pendlade till jobbet därifrån.

Polacker är kända för att vara arbetsmyror – men de höll på att bryta ihop när de fick se att det kom en busslast eller två med gäster som gjorde att hela vandrarhemmet skulle fyllas av människor.

 
12 barn gjorde livet svårt
Vid ett annat tillfälle kom det två familjer med sammanlagt 12 barn som bodde på vandrarhemmet. Eftersom de inte gick i skolan så fick vandrarhemmet bli skola och dagis.

Vi fick inte en lugn stund jag och polackerna samt en annan äldre person som hade alkoholproblem. Vi blev störda från klockan 08 på morgonen till kl 23 på kvällen.

När vi en dag pratade om hur mycket vi blev störda så skakade bara polackerna på huvudet och sa till mig på dålig svenska: ”katastrof, katastrof”.

 
Befrielsens dag
Då var det ändå hårt arbetande polacker som inte brukar gnälla för småsaker. Jag tyckte synd om den eftersom de brukar att gå och lägga sig vid 21-tiden då de ska upp ibland så tidigt som klockan fyra på morgonen. De var lika lättade som jag när de både familjerna flyttade från vandrarhemmet efter en dryg månad. Det var en stor befrielsens dag, kändes det som i mitt hjärta. Men än var det lång väg kvar tills jag skulle få eget boende.

Så kan livet vara att bo på vandrarhem. Nu kan man nästan skratta åt alla hemska, sorgliga knäppa historier. Men då var det rena helvetet.

Peter Ahlborg

Allt fler svaga bor på vandrarhem i Norrköping rapporterar SVT

Peter Ahlborg har negativ erfarenhet av att tvingas bo på vandrarhem när du som människa inte finner någon annanstans att bo. Här är Peter Ahlborg på Partille   Vandrarhem som han tillsammans med dottern Josefine bodde på under två år mellan åren 2009-20011. Foto: Josefine Ahlborg

Peter Ahlborg har negativ erfarenhet av att tvingas bo på vandrarhem när du som människa inte finner någon annanstans att bo. Här är Peter Ahlborg på Partille Vandrarhem som han till-sammans med dottern Josefine bodde på under två år mellan åren 2009-20011. Foto: Josefine Ahlborg

 

Den som har skulder eller inte har fast inkomst får inget hyreskontrakt.

– Jag känner mig som en ”low-life-människa”, säger Karoline som bor på vandrarhem i Norrköping med sin åttaåriga dotter.

 

Allt fler bor på vandrarhem
Socialtjänsten hänvisar allt fler barnfamiljer till vandrarhem. Norrköpings kommun betalar nu 3,5 miljoner för vandrarhemsboende – en fördubbling på ett år.

Karoline boende på vandrarhemmet kostar kommunen 8500 kronor per månad.

Hon berättar att hon själv hittat en tvårumslägenhet för 12 000 kronor per månad, men att kommunen tyckte det var för dyrt.

 

Kräver fast inkomst
– Problemet idag är att i och med bostadsbristen så har också trösklarna till bostadsmarknaden höjts. Det innebär att mellan 60 till 70 procent av fastighetsägarna i
Norrköping kräver fast inkomst. Och de flesta godtar inte exempelvis ekonomiskt bistånd som inkomst, säger bostadssamordnare Kenneth Edström.

Se reportaget från SVT här: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ost/skuldsatta-barnfamiljer

Peter Ahlborg

Allt fler köper lägenheter på ren spekulation

Fler köper lägenheter på spekulation där syftet är att hyra ut bostaden för att tjäna  pengar. Foto: Peter Ahlborg

Fler köper lägenheter på spekulation där syftet är att hyra ut bostaden för att tjäna pengar. Foto: Peter Ahlborg


Ett helt nytt fenomen har dykt upp på Stockholms bostadsmarknad. Allt fler köper lägenheter på ren spekulation, där det enda syftet är att hyra ut bostaden och tjäna

pengar, meddelar Sveriges Radio.

Reglerna för att hyra ut bostadsrätter i andra hand har ändrats och blivit mer gynnsamma de senaste åren. Idag kan ibland hela bostadsaffären finansieras av hög andrahandshyra.

Ökade klyftor
Denna nya trend medför en risk för ökande klyftor på bostadsmarknaden, enligt Erik Olsson, vd för Erik Olsson Fastighetsförmedling.

– Vinnarna är de som kan spekulera och förlorarna är de som inte har råd köpa en egen lägenhet – ett mönster vi hittills bara sett utomlands. Det kan du läsa om här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6081638

– Jag blir så arg när jag hör detta att jag kokar, säger Peter Ahlborg.

Peter har själv varit tvungen att betala ockerhyra vid ett flertal tillfällen när han inte har haft någon annanstans att ta vägen.

Tolv kvadratmeter kostade 5 500 kr
För två år sedan hyrde Peter ett rum på tolv kvadratmeter för 5 500 kronor per månad. Han delade kök och toalett med två andra personer.

– Jag bodde i ett slitet rum på tolv kvadratmeter där väggarna var som papp och man hörde när grannarna prata. När en av killarna ägnade sig åt vuxenlekar med sin
tjej lät det så högt i mitt rum när de älskade så jag trodde att de befann sig i samma rum som jag själv.

Peter berättar att han blev så störd av det så att han var tvungen att gå ut. Peter tvingades motvilligt att bo där under i 1 år eftersom han inte hittade något annat
ställe att bo på.

– För 5 500 kronor får du ju en fin tvåa för samma pris. Det är ju helt sjukt att fastighetsägarna och de som hyr ut kan få ta ut så höga priser, säger han.


Utnyttjade människor
Peter berättar att han som ägde fastigheten hade 6 rum till uthyrning i en gammal villa, där Peter hyrde ett av rummen. Fastighetsägaren drog in 32 000 kronor i månaden enbart på deras hyror. Dessutom så betalade de som hyrde ett rum kontant till honom varje månad. Med stor sannolikhet bokfördes inte summorna utan han tog pengarna svart.

– Det gör mig förgrymmad att veta att man kan utnyttja människor på ett sådant cyniskt sätt. Vi som har svårt att få lägenhet ska tydligen behöva betala mest för att få någonstans att bo. Men fastighetsägaren tyckte att han gjorde en god gärning. På tre år kommer fastighetsägaren omsätta en miljon kronor på oss som har svårt
att få bostad, säger Peter.


Bostadsbristen ännu större i framtiden
Peter frågar sig hur detta kan få fortgå utan att någon sätter stopp. Han tycker att det ett stort svek från politikerna mot alla resurssvaga människor, de unga och de som har svårt att i vanliga fall att komma in på bostadsmarknaden. Vilket kommer leda till ännu större segregation i samhället och alla negativa aspekter som kommer i och med detta.

– Dessvärre talar allt för att bostadsbristen, trångboddheten och ökade hyror kommer bli ännu större i framtiden, säger Peter Ahlborg ledsamt. Och det är vi resurssvaga som kommer få betala med våra sista ören för att ha någon stans att bo. Hur ska det här sluta?

Peter Ahlborg

Rekordmånga är hemlösa i New York

Det är fler hemlösa än någonsin i storstaden New York skriver TT. 60 000 människor varav 25 000 barn är saknar bostad enligt senaste rapporten. Foto: JoeyBLS   Photography

Det är fler hemlösa än någonsin i storstaden New York skriver TT. 60 000 människor varav 25 000 barn är saknar bostad enligt senaste rapporten. Foto: JoeyBLS Photography


Jag har bara väntat på dessa dystra siffror, säger Peter Ahlborg. Allt är inte så bra i USA som Obama nyligen slog fast med sitt tal till nationen. Idag skriver TT att New York för första gången i historien har över 60 000 bostadslösa människor i staden, däribland 25 000 barn.

I november var 60 352 personer utan bostad. Det är en ökning med nästan 10 procent jämfört med januari 2014, enligt hjälporganisationen Coalition for the Homeless.

 

Borgmästaren lovade hjälp

En talesman för organisationen sade att situationen för de hemlösa har förvärrats ytterligare sedan borgmästare Bill de Blasio tillträdde posten förra året.

Borgmästaren lovade i ett tal på tisdagen att hjälp med billiga bostäder till bland andra krigsveteraner och äldre ska stå högt på dagordningen under 2015.

Jag väntar med spänning för att få se om det händer något positivt med dessa vackra ord, som så många politiker framför, men som sällan kommer att uppfyllas, förklarar Peter Ahlborg.

 

Rekordmånga barn hemlösa i USA

Men jag hoppas jag har fel. För övrigt är det inte den enda negativa informationen om hemlösa från USA som kommit den senaste tiden.

I november 2014 skrev Svenska Dagbladet att 2 483 539 amerikanska barn saknade tak över huvudet någon gång under förra året.

Det är den högsta siffran någonsin och beror på fattigdom, stagnerande löner och dyrare hyror – men också på att ingen vill tro att det är så illa.

Dagens bistra sanning från det fantastiska landet USA, som mer och mer framstår som fantastiskt bara om du har ett välavlönat jobb, bostad och inte blir sjuk, menar Peter Ahlborg.

Peter Ahlborg

122 000 bostäder saknas i Stockholms län

Peter Ahlborg besöker Katarinahissen i Stockholm i januari 2015. Jag inser att problemet med bostadsbristen i Stockholm är enormt, säger han.

Peter Ahlborg besöker Katarinahissen i Stockholm i januari 2015. Jag inser att problemet med bostadsbristen i Stockholm är enormt, säger han.


122 000 bostäder saknas i Stockholms län. Joo, du läste rätt! Etthundra tjugotvåtusen lägenheter saknas i Stockholm. Dessa graverande siffror kom Stockholms Handelskammare fram till i sin analys som släpptes första kvartalet 2014. Detta är en sammanfattning av läget för 2012 års siffror.

När man läser rapporten tar man sig för pannan, säger Peter Ahlborg. Hur kan de sittande regeringarna och oppositionen under en så lång tid blunda för sanningen?

Det har byggts ynkligt lite bostäder under de senaste 20 åren. Det är ett svek mot hela samhället, något som du och jag och företagen förlorar på. Vilka vinnarna är vill jag inte spekulera i just nu, men återkommer framöver i det ämnet.

 

Bostadsmarknaden eftersatt under lång tid

Att inget händer på detta plan från regeringens sida är för mig obegripligt. Men jag är säker på att nu äntligen – om än i grevens tid måste regeringen ta sitt sunda förnuft till fånga eftersom bostadsbristen är så enormt stor på många fronter, inte minst i Stockholmsregionen.

Men det kommer bli svårt att bygga ifatt eftersom bostadsmarknaden är så eftersatt under en så lång tid. Vi får var glada om vi kan hålla jämna steg med befolkningsökningen. Men det är väl att ta i?

 

Vi resurssvaga drabbas värst

Byggbolagen säger att de nu har nått taket av vad de klarar av att bygga – ändå kommer de inte upp till de mål som krävs för att minska bostadsbristen. Jag vet inte i ärlighetens namn hur detta bostadspolitiska problem ska sluta?

Som vanligt är det vi resurssvaga människor som drabbas värst – som leder till ännu större segration, utanförskap och klyftor här i landet. Vart är Sverige på väg? frågar sig Peter Ahlborg i en slutkommentar.

Här följer en sammanfattning av rapporten sammanställt av Peter Ahlborg med underlag från Handelskammaren i Stockholm.

 

Bostadsbristen är stor i Stockholm. Det fattas 122 000 lägenheter enligt Handelskammarens rapport 2014. Foto: Peter Ahlborg

Bostadsbristen är stor i Stockholm. Det fattas 122 000 lägenheter enligt Handelskammarens rapport 2014. Foto: Peter Ahlborg

 

Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling

Det saknas 121 975 bostäder i Stockholms län utifrån 2012 års siffor. Skälen är den snabbt växande befolkningen, ett svagt och eftersatt bostadsbyggande samt en hårt reglerad bostadsmarknad.

Ungefär 400 000 bostäder kommer behöva byggas om dagens befolkningsprognoser slår in, enligt den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010 behövs 600 nya bostäder per 1 000 nya invånare.

Enligt detta mått så har Stockholms län en ackumulerad bostadsskuld, eller ett underskott, på 121 975 bostäder. I beräkningarna har vi utgått från bostadsunderskottet från 2011 och sedan lagt till 2012 års underskott.

 

Underskott på 121 975 bostäder

År 2011 var bostadsunderskottet 109 500 bostäder, i förhållande till befolkningsutveckling och antalet färdigställda bostäder sedan mitten av 1990-talet. Med en befolkningsökning på 35 533 personer under 2012 hade det behövts en nyproduktion på 21 320 bostäder, men under år 2012 färdigställdes endast 7 461 bostäder.

Under ett år har underskottet i förhållande till befolkningsökningen och antalet färdigställda bostäder ökat med 12 475 bostäder. Detta resulterar i ett ackumulerat underskott på 121 975 bostäder.

 

Behövs tre gånger så många nya bostäder

De senaste fyra åren, 2009–2012, har länets befolkning ökat med drygt 146 000 invånare. Samtidigt har det endast byggts 32 000 bostäder.

För att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen hade det behövts tre gånger så många nya bostäder. Sedan 1990 har bostadsbeståndet i Stockholms län ökat med 21 procent, samtidigt som befolkningen ökat med 30 procent.

Men det finns stora skillnader bland kommunerna. Störst ökning av bostadsbeståndet uppvisar Värmdö med 81 procent, Vaxholm 61 procent och Ekerö 42 procent. Lägst ökning av beståndet redovisar Danderyd med 6 procent följt av Lidingö 11 procent samt Södertälje och Sundbyberg, vardera 13 procent.

 

400 000 nya bostäder behövs byggas

Kommunernas bostadsbyggnadsplaner för de kommande tio åren är för låga. Det planeras nybyggnad av cirka 270 000 bostäder fram till 2030. Men för att matcha den prognostiserade befolkningsutvecklingen behövs cirka 400 000 nya bostäder byggas.

Därtill måste höjd tas för dagens underskott och för att många planer inte realiseras. Historiskt har var femte plan inte blivit verklighet. Det krävs planer på cirka 24 000 nya bostäder per år för att realistiskt nå önskvärd nivå på cirka 400 000 bostäder.

 

Snabb befolkningstillväxt kräver fungerande bostadsmarknad

Många kommuner behöver skruva upp sina byggambitioner ordentligt. De närmaste åren står regionen inför flera utmaningar som riskerar att kraftigt förvärra bostadsbristen.

Det handlar om en fortsatt snabb befolkningstillväxt, ökad trångboddhet, stor bostadsbrist bland studenter och ett stort antal 1990-talister som vill in på bostadsmarknaden.

Det låga bostadsbyggandet, är tillsammans med en dåligt fungerande bostadsmarknad, ett av de allvarligaste hindren för utveckling och tillväxt i huvudstadsregionen. Regionen behöver kraftfulla åtgärder på bred front för att öka bostadsbyggandet och för att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad.

 

Trots att det byggs mycket lägenheter i Stockholm får byggbolagen svårt att bygga ifatt eftersom byggandet varit eftersatt i mer än 20 års tid. Foto: Peter Ahlborg

Trots att det byggs mycket lägenheter i Stockholm får byggbolagen svårt att bygga ifatt eftersom byggandet varit eftersatt i mer än 20 års tid. Foto: Peter Ahlborg

 

Bostadsbrist hämmar rekryteringsmöjligheterna

Stockholm är i dag en av de snabbast växande städerna i Västeuropa. Varje dag växer Stockholms län med två fullsatta SL bussar. År 2012 stod länet för cirka 50 procent av Sveriges totala befolkningsökning och ökade med 35 533 invånare.

Samtidigt som länets befolkning växer i rekordsnabb takt släpar bostadsbyggandet kraftigt efter. Det medför att bostadsbristen i Stockholms län är stor och allvarlig.

Situationen på bostadsmarknaden försvårar rörligheten på arbetsmarknaden och hämmar regionens konkurrens- och attraktionskraft samt rekryteringsmöjligheterna för regionens företag.

 

Stockholm växer med 500 000 invånare

De närmaste åren står regionen inför flera utmaningar som riskerar att kraftigt förvärra bostadsbristen. Det handlar framför allt om en fortsatt snabb befolkningstillväxt. Fram till år 2030 kommer Stockholm att växa med drygt 500 000 invånare.

Det innebär att regionen tillsammans med Oslo växer snabbast i Västeuropa – och tillväxttakten är exempelvis sex gånger så hög som i Paris.

Men det handlar också om en ökad trångboddhet, stor bostadsbrist bland studenter och ett stort antal 1990-talister som vill in på bostadsmarknaden.

 

Går miste om kompetens

Huvudstadsregionen är i akut behov av fler bostäder och en bättre fungerande bostadsmarknad. Annars blir det svårt att ta tillvara de positiva effekterna av den starka befolkningsökningen.

Regionen riskerar också att gå miste om nödvändig kompetens om nyutexaminerade och barnfamiljer inte kan flytta till Stockholm eller lämnar regionen för bättre boende i andra delar av landet.

Det låga byggandet och den dåligt fungerande bostadsmarknaden är ett av de allvarligaste hindren för tillväxten i huvudstadsregionen. Det är inte bara ett hot mot den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län utan mot hela Sverige.

Här kan du läsa hela rapporten ”122 000 bostäder fattas”: http://www.chamber.se/cldocpart/1729.pdf

Redigerat och sammanställt av Peter Ahlborg

8 år i bostadskö krävs för att få bostad i Stockholm

Det tar 8 år i genomsnitt att få en lägenhet i Stockholm när du står i kö i  bostadskön. Allt talar för att du behöver få vänta ännu längre i  framtiden. Foto: Peter Ahlborg

Det tar 8 år i genomsnitt att få en lägenhet i Stockholm när du står i kö i bostadskön. Allt talar för att du behöver få vänta ännu längre i framtiden. Foto: Peter Ahlborg

Åtta år. Så lång tid tar det i snitt att få en hyresrätt i Stockholms län. Men
skillnaderna bland kommunerna är stora, skriver tidningen Mitt i Sollentuna, i
sitt senaste nummer som kom ut 13 januari 2015.

Att det tar lång tid att få en lägenhet visste vi alla. Men hur lång tid tar det rent statistiskt att få en lägenhet genom Bostadsförmedlingen i Stockholm. Svar: Lättast att få lägenhet är det i Sigtuna med 3.2 år och längst tid tar det i Solna med 10.3 år. Allra längst tar det om du vill ha en lägenhet på Norrmalm, då får du vänta hela 19.9 år.

– Det senaste decenniet har det för varje år krävts mer kötid för att få en lägenhet, förklarar Marika Nordström, marknadschef för Bostadsförmedlingen, som
förmedlar en tredjedel av hyreslägenheterna i länet.

 

Bostadsbristen berör oss alla
Roger Moger (S), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm stad, menar på att kötiden är ett jätteproblem för de som söker lägenhet och de som vill flytta till Stockholm. Enligt näringslivet är det svårt att rekrytera ny personal.

– Detta är en fråga berör oss alla, menar han. Hans råd för att korta kötiden är att sluta sälja ut hyresrätter, bygga mer, och öka andelen hyresrätter i det som byggs.

 

Början på en lång kamp
Det är ett evigt tjat om att det behöver byggas mer – men det finns ingen annan sak att göra än att påtala och sätta krav på politikerna att det ska byggs mer lägenheter här och nu. Därav att min fortsätta kamp för att få igång byggandet och uppmärksamma hemlösheten kommer fortgå. Detta är bara början!

Peter Ahlborg

Nu är det dags att lösa bostadsbristen Stefan Löfven

I en debattartikel idag i Nyheter24 ställer Peter Ahlborg frågan till   Statsministern Stefan Löfven att nu är det daga att lösa bostadsbristen. Foto:   Privat

I en debattartikel idag i Nyheter24 ställer Peter Ahlborg frågan till statsminister Stefan Löfven att nu är det daga att lösa bostadsbristen. Foto: Privat

Publicerade en debattartikel den 14 januari 2015 i Nyheter24, där jag skrev att: ”Hemlösheten är en skamfläck för moderna välfärdsdemokratier och därför borde det gå att skapa en politisk enighet om krafttag för att lösa hemlöshetsproblemet”.

Dessutom ställde jag en fråga till statsminister Stefan Löfven, att han nu måste prioritera bostadsbristen, den kanske viktigaste frågan som orsakar så många människor stort lidande.

Läs hela debattartikeln i Nyheter24 här: http://nyheter24.se/debatt/787048-peter-var-hemlos-i-sju-ar-nu-maste-lofven-losa-bostadsbristen

Peter Ahlborg

Pinsamt lite lägenheter byggdes i Göteborg 2014

Rekordlite lägenheter byggdes under de första nio månaderna under 2014 i Göteborg. Foto: Peter Ahlborg

Rekordlite lägenheter byggdes under de första nio månaderna under 2014 i Göteborg. Foto: Peter Ahlborg

Bara 1 600 bostäder byggdes under de nio första månaderna 2014 i Göteborg. Det här är pinsamma siffror, säger Mattias Axelsson, samordnare för Bostadsvrålet, rapporterar Sveriges Radio.

Endast 128 lägenheter färdigställdes genom de kommunala bostadsbolagen under de tre första kvartalen, fast målet var att bygga 1 200. Sammanlagt färdigställdes endast 1
600 lägenheter under de tre första kvartalen.

– Politikerna borde ta sig en allvarlig funderare över vad man håller på med när det nu visar sig att allmännyttan bygger så lite, säger Mattias Axelsson.

Han menar att antingen är det fel på allmännyttan eller på politikerna. Då befolkningen växer nästan fyra gånger så mycket som det byggs, rapporterar Sveriges Radio
under november 2014.

 

Foto: Peter Ahlborg

Foto: Peter Ahlborg

Underskott på 20 000 lägenheter
När ska Sveriges och Göteborgs politiker vakna? Det är bostadsbrist i 50 kommuner i Sverige, och den ökar hela tiden.

Lennart Sjöstedt på Hyresgästföreningen uppskattar att det sedan 1990 fram till idag har uppkommit ett ackumelerat underskott på nästan 20 000 lägenheter – bara i
Göteborg.

Det behövs byggas mellan 3 500 till 4 000 lägenhet bara för att hålla jämna steg med inflyttningen på runt 8 000 personer per år till Göteborg. Under dessa
omständigheter byggs det mindre än på länge – trots att alla känner till problemet.

Foto: Peter Ahlborg

Foto: Peter Ahlborg


Snart kommer Boverkets nästa årsrapport om bostadsbyggandet
Ska bli intressant att ta del av Boverkets nästa årsrapport för bostadsbyggandet i landet under 2014 – men jag tror dessvärre att jag redan vet svaret.

Ytterligare bostadsbrist i fler kommuner och större problem för de som redan har bostadsbrist. När ska politikerna vakna?

Peter Ahlborg

Bostadsbrist leder till större press på socialtjänsten

Allt fler Malmöbor blir hemlösa för att deras enda problem är att det  saknas lägenheter, rapporterar Sveriges Radio.

Allt fler Malmöbor blir hemlösa för att deras enda problem är att det saknas lägenheter, rapporterar Sveriges Radio.

Allt oftare är det brist på bostäder och inte sociala problem som gör att
Malmöbor blir hemlösa.
Socialtjänsten märker allt oftare att hemlösheten beror på att det inte finns bostäder för alla, snarare än sociala problem som missbruk, som gör att människor blir hemlösa, rapporterar Sveriges Radio. Du kan höra en intervju om detta och läsa mer här.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6054722


Socialtjänstens bostäder räcker inte till
Idag är det nya grupper som blir hemlösa. Störst är ökningen bland unga mellan 19 och 24 år. Socialtjänsten framstår mer som en bostadsförmedling och de bostäder som socialtjänsten har räcker ofta inte till. Då blir det väldigt dyra akutboenden som för det mesta blir lösningen, rapporterar Sveriges Radio


Kostar 29 500 kr i månaden
– Det var det som hände mig, när jag själv tillbringade sju månader på ett akutboende här i Göteborg som heter Tillfället, berättar Peter Ahlborg.

Där kostade en plats 29 500 kr per månad. Där bodde han under tre månader
innan han fick byta avdelning där en plasts ”bara” kostade 12 000 per månader,
berättar han.


Måste bestämma sig för att lösa hemösheten
Hemlösheten är en komplex fråga att lösa, därför krävs det krafttag från regeringen att man bestämmer sig för att lösa dessa frågor. Annars kommer aldrig något positivt att hända. Nu vill jag se resultat och en plan från regeringen – nu när extravalet ställdes in och politikerna kan återgå till att koncentrera sig på de viktiga sakfrågorna i politiken.

Peter Ahlborg

Socialtjänsten anmäler sig själv allt oftare

Socialtjänstens allt mer pressade situationer gör att fler barn far illa. Det framkom under radions P1, måndagen den 10 november, när Pia Tham, forskare i socialt arbete vid Högskolan i Gävle berätta att en av tre socialarbetare vill byta arbetsplats och att det saknas resurser på många håll.

Varje dag läser och hör jag hur illa ställt det är med socialtjänsten. Att ingen tar detta på allvar och gör en granskning samt kommer med lösningar – som förebygger så att inte människor blir kränkta och även helt felaktigt dömda, när barn blir omhändertagna på felaktiga grunder – bara för att nämna något av alla misstag som sker när det fattas resurser.

Därför ökar socialtjänsten sina egna anmälningar mot sig själva, berättar Sveriges Radio. Läs om inslaget på Sveriges Radios webbplats här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6013635

Du kan lyssna på det programmet här:


Saknar kunskapen om positiv förändring
Varför gör inget något åt denna tragiska situation som berör 100 000-tals människor och 10 000-tals barn. Som riskerar att inte få rätt hjälp.

Med små medel skulle man kunna få till en positiv förändring. Bara man vet hur man ska göra och sätter upp klara och tydliga mål hur man ska komma till rätt med problemen. Men när man saknar den kunskapen och bara jobbar på för att klara dagen så blir problemen större och större med tiden. Det som just nu håller på och hända, varje dag!


Tyngsta lasset tas av de med minst erfarenhet
Det är dessutom oroande när de nyutexaminerade socialsekreterarna får börja utreda de svåraste fallen. De får ju aldrig chansen att komma in i jobbet, lära sig det från grunden, sitt yrke.

Att det fattas pengar och resurser är ingen nyhet. Jag blir så upprörd när jag hör och läser, i stort sätt dagligen, hur illa det är med socialtjänsten, på många håll runt i Sverige – och hur många människor som blir felbehandlade, om man över huvud taget får någon hjälp.


Kommer berätta hur illa ställt det är
Öka anslagen till socialtjänsten, se till att få människor som få dit människor som brinner för att arbeta med att verkligen hjälpa människor. Se dessutom till att chefer inte sitter för länge på sina allt för höga stolar. Då blir de dessvärre känslokalla och vi medborgare får ännu fler orätta beslut.

Värst är det när socialtjänsten många gånger ser problemen men inte gör något åt det. Det var det som hände mig och min dotter Josefine. Socialtjänsten visste att vi skulle bli vräkta men gav ändå avslag och ingen hjälp. Det är det som är det absolut värsta.

Därav att jag inte kan släppa de här viktiga frågorna innan jag har berättat för Svenska folket och regeringen hur illa ställt det är.


Känner sig rättslös
Därför gör jag en film och en bok om mitt och min dotters tragiska liv. För att hjälpa andra och för att alla inblandade ska se hur dåligt människor mår där man inte får rätt hjälp.

Jag känner mig rättslös och blir rädd när jag ser hur samhället förfaller när det gäller socialtjänsten. Nu måste regeringen ta denna fråga på största allvar och komma med lösningar.


Ignorera problemen kan leda till katastrof
Att de inte redan innan har gjort något är ett svek jag sent kommer glömma. Fortsätter de att ignorera problemen så är jag rädd för att någon psykiskt instabil inblandad person tar lagen i egna händer. Då är vi alla förlorare. Du och jag och samhället!

Gör något nu regeringen – inse socialtjänstens stora arbetsbörda, de många barn och människor som blir utan hjälp och som i värsta fall leder till döden av ett barn, det som hände i Karlskrona, där ett par misstänks ha dödat den 8-åriga flickan Yara.

Idag fortsätter rättegången i det ärendet. Fortsättning följer… Mina tankar just nu för dagen…

Peter Ahlborg